Har Cohlear implantet någon akilleshäl?
En döv med ci sedan 1995 skrev ett tankevärt inlägg på SDR:s interna forum, firstclass:
Jag själv upplever att CI:s svaga punkt är att det är ojämlikt som kommunikationsmetod, medan teckenspråket blir mer jämlikt som kommunikation med tiden.
Det säger mycket om att hur viktigt det är för döva med ci och hörselskadade att få teckenspråket så tidigt som möjligt och att teckenspråket är ett säkert och tryggt språk för många döva med ci och hörselskadade med hörapparater. Många forskningsrapporter om teckenspråkets betydelse för barnen i världen bevisade att teckenspråket är en katalysator för nyfödda barn, inkluderar hörande barn.
Varför är man rädd för teckenspråket ?
se länken till Fyra frågor om teckenspråk.
saxat från SVD.
Jan-Peter Strömgren, ordförande i HRF, som har gjort omtalade reklamkampanjer om att ett stort antal hörselskadade barn är onödigt eftersatta och mår dåligt i skolan.
Låt alla döva och hörselskadade få vara tvåspråkiga - svenskt teckenspråk och svenska.
Låt alla döva och hörselskadade barn träffa varandra, för de behöver varandra i en hörande värld.
Lyssna på de här kloka ord: teckenspråk är jämlikt för alla döva och hörselskadade barn.
Föräldrar har faktiskt det yttersta ansvaret för sitt dövt / hörselskadat barn ska vara tvåspråkigt.
Den största faran är att bara tro utan någon grund. Okunnigheten är det stora hotet mot barnens hälsa och rätt till tvåspråkighet, teckenspråk och svenska.
Erfarenhet är det namn, som alla ger sina misstag.
Lägre krav på lärare och elev på tolkutbildningen - är det bra för oss,döva brukare?
Jag är väldigt orolig över att kvalitet på tolkutbildning för teckenspråkstolkar urholkas bit för bit .i takt med att alltfler outbildade teckenspråkslärare och outbildade tolklärare på folkhögskolorna i Sverige.
Jag vill bara säga att jag kan bara hålla med Lena Johansmide, som skrev ett inlägg på SDR:s first class om tolkutbildningen.
Det som chockerade mig var just det här skrivelsen jag saxat ur PDF.filen från SDR och FSDB.
" Utbildningarna behöver bättre kontakt med högskolan framför allt för att det behövs forskning och utvecklingsarbete inom området. Därför anser vi att tolkutbildningarna ska vara högskoleutbildningar men förlagda till folkhögskola, utbildningarna kräver högre lärartäthet än den man kan erbjuda på högskolan och en stor del av utbildningen är färdighetsträning i teckenspråk och tolkning där det krävs hög lärartäthet."
http://www.sdrf.se/sdr/object/files/obj_4715f6c588847.pdf
Att tolkutbildningen ska vara förlagd på en folkhögskola är ett väldigt illa genomtänkt förslag. Lärartäthet är inte en bra argument.
Det är inte illa menat mot folkhögskolorna. Det är en bra skolform för elever som behöver den typ av folkutbildningen. Men skolan har inte alla nödvändiga förutsättningar som krävs för att erbjuda en likvärdig utbildning som erbjuds vid högskola och universitetet.
Jag själv har sett ett flertal elever som är mindre lämpliga antogs ändå på tolkutbildningen på folkhögskolan. Allt fler tolkelever nådde aldrig till den nivån som krävs för att kunna klara jobbet som tolk, så jag anser det är nödvändigt att se över den här utbildningen. Det är faktiskt grymt att lura elever att tro att de har chans att bli tolk. Det är bättre att vara ärlig och säga till den elev som inte bör söka till tolkutbildningen, så att eleven inte ska behöva gå arbetlös efter fyråriga utbildningen och det stora studielånet som ska betalas av....är det rätt att göra så mot en naiv elev?
Fler och fler unga väljer universitetet och högskolan för man får bologna-betyget, som är gångbar på internationell nivå.
Hur ska man locka de mest verbala begåvade elever till tolkutbildningen som är förlagd på en folkhögskola?
Hur ska en kontrollfunktion se ut?
tex.se till att folkhögskoleläraren i teckenspråk och tolkning ska upprätthållas på hög kvalite? Sådana kontrollfunktioner finns på högskolan och universitetet.
Vem kollar folkhögskolelärarens ämneskompetens? Många frågor måste rätas ut!
Hur ska forskningen om tolkning utvecklas och fordras? om det ska vara förlagd på en folkhögskola, som inte ens har vetenskaplig forskning?
Varför får en nyubildad tolk ett jobb som tolklärare redan efter två år i tolkutbildningen. Det är rena rama anarki och ingen kontroll av kvalitet. Det är bara ekonomin som styr.
Vad vi, döva och hörselskadade vill ha är att det ska vara språkbegåvade elever som har metalingvistisk förmåga och ska ha mycket goda kunskaper i engelska och svenska ska lockas till tolkutbildningen i teckenspråk.
Att förlägga utbildningen på en folkhögskola försvårar rekryteringen och urholkar kvalitet på teckenspråk och tolkutbildningen.
Det alltmer internationaliserade teckenspråkssamfundet i globaliseringens tidevarv kräver verkligen förbättring och förnyelse av tolkutbildningen. Det får absolut inte bli en halvfärdig lapptäckelösning när det gäller översyn av infrastrukturen för organisationen av tolkutbildningen.
För mig är en bra tolk en mänsklig rättighet och är en viktig nyckel till delaktighet i samhället. - Vi har rätt till en bra tolk. Vi ska först och främst tänka på döva och hörselskadade brukare, som ska känna sig trygga och förvissa sig att tolksituationen fungerar väl.
TIll sist vill jag ge er dagens citat : Medge att du inte vet vad du inte vet - detta är kunskap.